Tuff start

Startvikt: 85 kg
Längd: 173 cm
BMI: Alldeles för högt och något jag vill vara lyckligt ovetande om än så länge

Redan första dagen på mitt nya liv har känts oroväckande svår! Jag stressade upp mig igår kväll för att jag ska gå ner i vikt, för att detta ska offentliggöras utan bakdörr nära till hands och kanske mest för att jag åt så ovanligt lite kalorier (= normalt dagsintag för de flesta och med en frukost på enbart kinapuffar!). Så idag har jag varit stressad för allt detta plus över att jag sovit så lite! Det som är positivt i detta är väl att stressen gör mig mer på alerten så att jag orkar göra det jag föresatt mig i alla fall.

Jag undrar om inte chokladabstinensen har varit värst. Efter att inte ätit en chokladkalori på hela dagen och suktande stått emot godisautomatens förföriska kexchoklad var jag lite nöjd men mest skriande sugen på kakao. Försökte stilla min kropp och sinne genom att köpa lite mörk choklad - för den äter man inte lika mycket av - eller? Jag lyckas klämma i mig en halv 200g Marabou mörk choklad (för den är ju sötast) fast jag kämpade med att bara äta tills jag inte var så desperat chokladsugen längre. Men jag kanske ska vara lite snäll mot mig själv och inse att jag haft en ovanligt stressig dag på många sätt och att jag bör trappa ner mitt chokladmissbruk istället för att sluta cold turkey. Varför göra det som är svårt rent outhärdligt?

Som ni säkert förstått är ett av mina största hinder för mitt 20-kilos mål just choklad. Jag vet att suget försvinner efter ett tag, men det är svårt att tro på dessa vaga minnen när kroppen är så övertygad om motsatsen.

Men jag ska inte bara gnälla. Jag har ätit med stort förnuft i övrigt, och promenerat 30 minuter i alla fall. Jag vet inte om jag tänker redogöra för allt jag stoppar i mig framöver, men jag kan berätta att lunchen bestod av quinoa, laxfilé (stekt i grillsås vilket är helt underbart gott och inte överdrivet kalorisnålt) och broccoli, och middagen av quinoa och chili con carne. Plus två frukter till mellanmål (tänk - jag blir aldrig sugen på frukt i normala fall!). Ska försöka hålla koll på aktuell information om fräsch mat, kostråd, fettfällor, nya rön och tips från andra som gått ner i vikt (ett exempel till).

Så allt som allt får jag försöka tycka att det blivit en hygglig start i alla fall. Jag tror att jag till en början ska tillåta mig stilla det mest akuta suget med choklad, men akta mig för att mysäta, tröstäta, festäta, vaneäta, tv-äta och allt annat chokladintag som inte har ett direkt livsavgörande syfte :)

Nu till det sorgliga och nödvändiga - min startvikt. Jag får trösta mig med att ju högre den initialt är, ju lättare blir det att tappa de första kilona.

Idag är min läxa att kämpa för att inte förtvivla trots att jag fortfarande är svagt illamående efter min miniorgie med choklad. Jag LÄNGTAR tills suget har mindre grepp om mig!

Det SKA gå! Mitt mantra idag under min chokladlängtande promenad hem med alldeles för få kolhydrater i kroppen var "Gå hem" med varje steg för att slippa misströsta, oroa mig och tröttna på den långsamma och långtråkiga promenaden till chokladaffären.

Så GUD (eftersom jag inte är troende så är detta en mer allmän bön till mig själv eller er eller nåt) - ge mig kraft att hålla ut i alla fall en dag till!

Tjocka hälsningar,
Sofia

Andra bloggares åsikter om banta, Viktminskning, bantning, viktresa, kalorijakt, choklad, abstinens, chocoholic, start, början, hälsa, motion, kost, tjock, smal, abstinens, övervikt, ny vikt