lördag 7 juni 2008

Sommarmorgon

Vikt: 84,4
Minskning: -0,2
Totalt: 0,6

Trots en ätardag går det åt rätt håll. Det känns ju bra :) För övrigt har jag sovit nästan 12 h i natt och känner mig för första gången på länge riktigt utsövd! Ni vet när man får stora rosor på kinderna och känner en svag lyckokänsla i maggropen - precis som inget kan rubba ens lugn. Det var vad jag behövde för att känna mig förberedd på den stora viktkampen! Men jag kan avslöja att jag har drömt om nygräddade kanelbullar hela natten! Stora, ljusa och saftiga bullar som bara smälter i munnen och man vill ha mer hela tiden. Och jag känner för en riktig godisfrukost idag också, men nu ska det bli andra bullar!

Storstädade hemmet igår och det känns underbart med ett helt rent och undanplockat hem! Dessutom skiner en stilla sol utanför fönstret och det mesta känns väldigt okomplicerat idag. Inga måsten mer än att handla mat, röra sig och äta rätt. Och en lång sommardag framför sig! Äntligen känns livet lite lätt. Det är nog just sömnen och stressen som har varit de värsta bovarna.


Dagens matintag
Frukost: Fiberhavregrynsgröt med krossade linfrön, mjölk och äppelmos, juice, 2 ägg
Mellanmål: 2 små fazermint
Lunch: Fläskkotlett med potatisgratäng och bearnaissås, ett glas rött vin
Mellanmål: 4 cocosbollar, mjölk
Middag (nattmat): 2 smörgåsar med Philadelphiaost


Dagens träning:
Kondition:
35 min rask promenad
Styrka: Hantlar (5 olika övningar så mycket jag orkade)

Andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad är 4 cocosbollar jämfört med tjugo ägg? Jag bara undrar... ;)

Jag vet att det är svårt att inte låta bli att reagera på vikten som går både ner och upp, hit och dit osv - man blir glad i tre dagar, och så upp igen i ett par dagar och man blir less fast man kämpar så väl. Men så är det i verkligheten. Ingenting är gratis.

Det finns inga enkla vägar, det är ett hårt jobb hela vägen. Men man kan försöka göra jobbet roligt, sätta lite guldstjärnor och annat på det. Leka och busa.

Och det viktiga är ändå vad som står på sista rutan i den långa kolumnen av dagar som går ner och upp och ner. Och man sedan under resans gång kanske fått kläm på hur man fungerar och är i bättre kontroll. Så kanske man rott hem det hela för resten av livet.

Det hårda verkligheten är att många faller tillbaka till det gamla. Jag har sett vid ett par tillfällen om undersökningar som talar om att den som klarat hålla sin nyvunna vikt i fem år, troligen klarar av det för resten av livet.

Därför får man ta till sig och leva efter devisen att det är för resten av ens liv. Det där insåg jag rätt så snart, och det är bara att ta tjuren i hornen och göra något riktigt bra av det.

Det är viktigt att hålla huvudet kallt, vända det tråkiga och göra det roligt. Det går, jag fixade det, då fixar du det också.

Vi hörs, och hör av dig om det är tjurigt. Det kommer nog perioder nu som jag mest bara hinner uppdatera min blogg. Bara tjoa till på bloggen min, det går bra att tjoa till utan att det är nåt :)

Ha det gott.

Sofia sa...

Det låter som en pruttig diet :)

Jag åt mig ordentligt stinn igår, den extremt feta middagen varade hela dagen (från 16.30 till 01.00!).

Nu ska jag spela dataspel på morgonen (har precis vaknat vid 12.00)och då hör liksom godis till...men när du hälsar på så här så får mitt samvete övertaget. För resten av livet. Låter tungt. Jag tänker att för att gå ner behöver man jobba hårdare än för att behålla vikten. Men samtidigt kan man ju inte gå tillbaka till sina ovanor såklart. Ska försöka vara ståndaktig nu. Det jobbigaste är nog värmeböljan - vi har haft 27 grader med strålande sol i flera dagar, och då vill man inte vara ute och ännu mindre röra på sig...kanske gymmet vore en idé idag.

Satsa hårt nu!

Kram, Sofia